KrönikaNyheterPolitikSverigeValet 2018

Politiker utan ideologi är vad vi har idag?

KRÖNIKA: En värld utan politiska ledare, kan det va möjligt?

Aristoteles definierade människan som ”zoon politòn” ett politiskt djur, men skillnad mellan djur och människor är att vi människor skapar samhällen och organisera livet i så kallade städer De som inte kan leva i samhället eller av sin natur behöver inte det, är då antigen djur eller gudar, skriver krönikören Mabel Rodriguez i dagens krönika i en liknelse om dagens regeringsprocess i Sveriges riksdag och om världen i övrigt.

I det vilda är det starka och reproduktiva som gör ledaren, packets chef. Mellan oss människor lägger gruppen sina idéer  som har som mål gemensamma bästa för alla som internt eller med globalt perspektiv.
Dock har dagens politiska partier inte  folket som sitt främsta fokus. Utan politikern är bara en person som representerar ett grupp, färg, symbol de tänker för sig själva, makten.  Det gäller också de politiker som är feminister.

Jag kommer från Colombia och är bosatt i Sverige i 20 år sedan. Jag har länge tänkt på Colombia som det enda land som har problem. Inte bara narkotika.  Utan ett rik land som låter barnen dö, med stora sociala skillnader. Politiker som är korrupta som har en dold agenda för att göra att de rika blir mer rika.

Detta är framgångsrika företagare som hjälper politiska kandidater att blir utvalda. Företagarna betalar för de mesta väljarna för röst på ca 15.88 US Dollar, det var priset de betalade för röster i kongressen och senat valet 2018 i Bolivia.

Politiker ändrar lagar som låter stora företag betala mindre skatt, deras pengar växer hos folket den enda som går upp är skatter, basprodukter från familjens korg. Medan regimen klagar för att de inte har pengar för att investera i utbildning och inom hälsa bland annat.

Därmed känner man sig stolt över de svenskar som med framgång har följt sina drömmar och gör landet känt för produkter som har svenska märken.  De framgångsrika blandar inte i sig i politiken . De är inte intresserad till en sån makt. Vi har en annat sorts av människor som är med i politiken.  En speciell art. Som Aristoteles skulle ha sagt.

Aristoteles, foto från Pixabay
Aristoteles, foto från Pixabay

Nu ser jag pensionärer i Sverige som bara har råd att köpa ett par begagnade skor för 200 kr är det för mycket, de bor på gatan. Eller några som efter pension, efter 40 år jobbs fortsätter med några timmar som extra jobb, annars skulle inte klara sig.

Våra barn i Sverige dör inte i fattigdom men växer upp med sociala skillnader som växer och växer. De unga är bitter, högerpartierna har blivit starkare. Så började gerillans grupper i Colombia. Staten i sitt girighet glömde en stor grupp som blev gerillagruppen FARC som i 50 år förde ett inbördeskrig.  Idag utan ideologi förblandas till narkotikagrupper.

Absolut inte så här i Sverige. Inte en riktig gerilla. Men grupper som  börjar använda våld och säljer knark, gör våra gator otrygga, såna har vi sedan Nazister och fascister, såna har vi också i Colombia.

Våra politiker i Sverige som representerar folket har ännu inte kunnat komma överens att välja en minister som reglerar nationen och för folkets goda.

På andra sidan Atlanten är den colombianska presidenten Ivan Duque anklagad för att vara den politisk marionett av den före detta president Alvaro Uribe. Nu växer kommandokedjan. Och en stad av ungdomar som röstar samvetsgrant och kräver sina rättigheter.

Här hemma i mitt Sverige växer missnöjet i de berömda sociala nätverken på nätet. Satirer med kritik av situationen är stark och många leder grupper på Facebook med tusentals anhängare. På andra sidan är grupper som är lojala mot regeringen som anklagar de andra för att vara rasister och högerextremister.

Andarna värms upp och de kraftfulla medierna har redan  valt utrustning och det är inte för människorna i allmänhet utan enligt dem vill de inte skapa kaos hos befolkningen. De spelar sin trovärdighet och glömde att vi gick från tidning i papper till tidning på internet.

I Aristoteles tider hade kanske den politiska mannen inte så många ambitioner som idag.  Att vara en representant för en grupp var en ära. Vid något tillfälle i den politiska historien har moralen och etiken inte längre spelat någon roll.

Mabel Rodriguez
Krönikör


Krönikörens text speglar inte tidningen Kronbladet.se egna ståndpunkter eller åsikter.

 

 

 

Tags

Relaterade artiklar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Translate »
Close