GranskningPolitikSverige

En elev ska inte längre anses vara nyanländ

Utbildningsutskottet ska enligt planer idag besluta om undantaget från språkundervisning för vissa lärare.  utbildningsutskottet som föreslår att riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. 

Se över och skärpa skollagen så att möjligheterna att tillfälligt flytta och permanent omplacera elever ökar samt göra insatser som gör det lättare för skolor att använda sig av disciplinära åtgärder. 

Ta fram ett kunskapsunderlag som klargör varför lärare som saknar lärarlegitimation och har en utländsk lärarutbildning inte får bedriva språkundervisning samt en konsekvensanalys för vad det skulle innebära om dessa lärare också bedrev språkundervisning.

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt. Med bosatt i Sverige avses enligt 7 kap. 2 § och 29 kap. 2 § första stycket skollagen den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481).

De utbildningar som avses med allmän skola är grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Hemkommunen har ansvar för att skolpliktiga barn får föreskriven utbildning och fullgör sin skolgång. Detta gäller oavsett var eleven går i skolan

Den 1 januari 2016 trädde nya bestämmelser (prop. 2014/15:45, bet. 2014/15:UbU6, rskr. 2014/15:177) i skollagen i kraft om mottagande av och skolgång för nyanlända elever.

Genom ändringarna fördes en definition av nyanländ in i skollagen (3 kap. 12 a §). Med nyanländ ska enligt skollagen avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.

Med anledning av de nya bestämmelserna i skollagen om nyanlända elever har Skolverket tagit fram nya allmänna råd om utbildning för nyanlända elever (SKOLFS 2016:2). De allmänna råden ger vägledning om hur hemkommuner, huvudmän, rektorer, lärare och övrig skolpersonal kan eller bör arbeta med mottagandet av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever för att leva upp till författningarnas krav.

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16) presenterar regeringen en rad åtgärder för nyanlända elevers lärande. Regeringen konstaterar bl.a. att den försöksverksamhet med utökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan som pågått sedan 2013 bör förlängas till 2018.

Med anledning av förslaget från utredningen om att fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54) om att rätten till studiehandledning på modersmålet för nyanlända elever i åldern 13 till 16 är bör stärkas föreslog regeringen att medel avsattes för det ändamålet. Riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2017/18:UbU1, rskr. 2017/18:125).

I lagrådsremissen Offentlighetsprincipen ska gälla i fristående skolor som överlämnades till Lagrådet den 18 februari finns ett förslag om att skollagens bestämmelser om registerkontroll för personer som erbjuds arbete eller på annat sätt är verksamma i vissa delar av skolväsendet dels ska ändras så att registerutdrag inte längre ska lämnas utan i stället visas upp.

Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den faktiska mängden lärarledd undervisning har minskat. Tiden för ämnesundervisning trängs undan av fler och fler uppgifter som läggs på lärarna.

Svenska lärare får enligt OECD kvantitativt mindre kompetensutveckling än lärare i andra länder.

Internationella undersökningar visar att svenska lärare använder en mindre andel av sin arbetstid till undervisning än lärare i andra länder. Administrationen och dokumentationen har ökat. Detta är problematiskt. Lärare måste få tid att vara lärare.

Det finns en stor kunskapsbrist inom skolan när det gäller hur man ska agera om en elev är utsatt för hedersrelaterad problematik. Lärare och andra som kommer i kontakt med barn och unga måste få mer kunskap om hedersrelaterade frågor och stöd att oros anmäla farhågor om barn- och tvångsäktenskap och könsstympning.

Svaret för detta ställningstagande är följande, många vittnar om att skolorna ofta saknar förmåga att bemöta och motverka rasism. Sedan 2015 erbjuder Skolverket och Forum för levande historia kursen Motverka rasism och främlingsfientlighet i förskolan och skolan i samarbete med tio lärosäten.

Svar och beslut på alla ställningstagande förväntas framgå samt fastställas under dagen.

Källa: Sveriges Riksdag Dokument 2017/18:UbU19

Foto: Sveriges Riksdag

 

Skribent: Christian Österman

 

Relaterade artiklar

Translate »
Close