Forskning & VetenskapGranskningNyheter

Magnetkamera lovande metod för åldersbedömning

Socialstyrelsen har gjort en ny bedömning av en systematisk översikt om metoder för åldersbedömning. Rapportens slutsats, att magnetkamera är en lovande metod som bör studeras vidare, kvarstår.

Däremot behöver beräkningarna förtydligas och metodvalet beskrivas utförligare.

Efter kritik om statistiska felaktigheter i den systematiska översikten av vetenskapliga artiklar från april 2016 har Socialstyrelsen gått igenom rapporten igen för att kontrollera beräkningarna. I dag var också de två statistiker vid Högskolan i Gävle och Högskolan Dalarna som framfört synpunkterna inbjudna till ett möte på Socialstyrelsen för att kunna utveckla sina resonemang.

”Diskussionen kändes konstruktiv, och jag är tacksam för att lärosätena tagit sig tiden att gå igenom materialet och träffa oss. Deras inspel har varit värdefullt eftersom de gjort oss uppmärksamma på att vi uttryckt oss otydligt och att rapporten saknar en utförlig metodbeskrivning. Hade vi från början varit tydliga med vad vi beräknat och hur hade kritiken kunnat undvikas” säger avdelningschef Lars-Torsten Larsson som bjudit in till mötet.

Otydlighet skapade grund för feltolkning

Syftet med den systematiska översikten var att, genom att sammanställa tillgängliga vetenskapliga artiklar på området, kartlägga vilken kunskap som fanns om radiologiska metoder för medicinsk åldersbedömning vintern 2015/2016. Under tiden som arbetet pågick upptäcktes att inte alla forskningsartiklar rymde samtliga data för att se fördelning i mognadsstadier för specifika årskullar.

” Vi valde att gå vidare med det tillgängliga underlaget. Eftersom en helhets-bedömning indikerade att magnetkameraundersökning av en kombination av tillväxtzoner kan minska sannolikheten för att barn bedöms som vuxna föreslog vi en studie med syfte att öka kunskapen om metoden. Men hur vi gjorde våra beräkningar framgår inte helt av rapporten. Genom vår otydlighet kan man tro att vi använt en statistisk formel som vi på grund av databrist inte kunde tillämpa” säger Lars-Torsten Larsson.

Socialstyrelsen ger högskolornas statistiker rätt i att det var fel att skriva att myndigheten beräknat risken för att ett barn misstas som vuxen, när det i själva verket handlade om sannolikheten för att de som bedöms ha moget knä (i det näst högsta benmognadsstadiet) är barn. Den sannolikheten är 3 procent för pojkar och 7 procent för flickor. Rapporten kommer att revideras med tydliga skrivningar.

Pågående studie undersöker fem tillväxtzoner

Efter rapportens förslag att gå vidare med en studie om magnetkameraunder-sökning vid åldersbedömning fick Socialstyrelsen i juli 2016 ett sådant uppdrag från regeringen. Studien genomförs av Karolinska Institutet och Blekinge Tekniska Högskola och undersöker fem olika tillväxtzoner i handled, knäled och fotled. Uppdraget kommer att redovisas till regeringen den 31 maj 2018.

 

Källa: Socialstyrelsen

Christian Österman

SPONSOR


Försvara dig i trängda situationer!

Relaterade artiklar

Translate »
Close