Annat & UppsnappatNyheterSverigeTänkvärt

Sanningen om kraven för att bli polis

Kraven för att bli polis diskuteras ofta i media och på sociala medier. Tyvärr förekommer en hel del felaktigheter och missuppfattningar. Här svarar vi på några påståenden.

 ”Få vill bli polis”

Intresset för att bli polis är stort och har ökat senare år. Senaste ansökningsomgångarna sökte närmare 10 000 personer per tillfälle till polisutbildningen och numera påbörjar dubbelt så många utbildningen som år 2015. Många av de som söker hoppar av eller sållas bort i antagningsprocessen. De krav som ställs för att komma in på polisutbildningen är fullt rimliga utifrån vad polisyrket kräver. Vem som helst kan inte bli polis.

”Kraven har sänkts löpande”

Senast det gjordes en justering av ett krav var 2016 då godkänt på det så kallade begåvningstestet ändrades från en fyra till en trea på en niogradig skala. Detta ligger inom spannet för normalbegåvning. Dessförinnan fanns inget minimikrav utan det gjordes en helhetsbedömning av den prövandes alla testresultat. Testet mäter personens kognitiva förmåga att tillgodogöra sig de teoretiska delarna i polisutbildningen.

”Fyskraven har tagits bort”

Fysiska tester har funnits hela tiden men har sett lite olika ut. Sedan 2014 testas den fysiska förmågan genom ett konditionstest och ett styrketest. Det förstnämnda görs på en motionscykel (ergometercykel) och det andra i en så kallad ISOKAI-maskin.

Styrketestet är det enda där det är skillnad mellan män och kvinnor i vad som krävs för godkänt. Kvinnor behöver få en trea på en niogradig skala och män måste få en sexa för att gå vidare i prövningen.

”Psykologintervjun är godtycklig”

Under psykologintervjun, som är det enskilda test som flest misslyckas på, bedöms om den sökande har de egenskaper som efterfrågas enligt kravprofilen för polis. Psykologen följer under samtalet en noggrant utformad och standardiserad mall. Psykologerna vid Rekryteringsmyndigheten stämmer löpande av sinsemellan att de gör liknande bedömningar av de intervjuades svar.

Alla psykologer är legitimerade och genomgår dessutom en tre veckors utbildning innan de blir anställda på Rekryteringsmyndigheten. Efter det följer en lång period under handledning innan psykologen får göra intervjuer av sökande till polisutbildningen.

”Det krävs inte längre B-körkort”

Man måste inte ha körkort när man söker till polisutbildningen. Däremot måste man ha det när utbildningen börjar, annars antas man inte.

”Gymnasiebetyg är viktigare än högskoleexamen”

Den grundläggande och särskilda behörigheten utgår från gymnasiebetygen. Från och med antagningen till polisutbildningen som börjar hösten 2018 uppfyller man de särskilda behörighetskraven om man har en svensk kandidatexamen (gäller ej konstnärliga kandidatexamen).

”Det förekommer kvotering”

Det är inte lättare för någon viss grupp att bli antagen. Alla ska uppfylla samma krav. Den enda skillnaden är på styrketestet där män måste få minst en sexa på en niogradig skala och kvinnor minst en trea.

”Det är enkelt att ljuga vid ansökan”

Är man inte ärlig vid ansökan, till exempel genom att välja att inte berätta om skador eller sjukdomar, kan det ge konsekvenser både för den sökande och för andra. Polisutbildningen är tuff och därför ställs det särskilda krav på den som söker. Man måste vara frisk och inte heller ha några skador, sjukdomar eller andra hälsotillstånd som kan förvärras under utbildningen eller som kan innebära att du utsätter andra för fara.

Källa: Polisen

 

Tags

Relaterade artiklar

Translate »
Close