Myten om Finland

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  


Låt mig tala lite om skillnaderna mellan Sverige och Finland. Eller kanske snarare: mellan Stockholm och Helsingfors.

För drygt två år sedan lämnade jag födelselandet för mitt nygamla hemland Finland. Myterna är många och det visade sig att det var just myter och fördomar det handlade om.

Efter dessa dryga två år i landet känner jag mig redo att uttala mig om skillnaderna mellan länderna.

För det första vill jag punktera myten om ”den tystlåtna finländaren”.

Här talar okända med varandra på ett helt annat sätt.
Du ses inte som en person på väg till psyket om du småpratar med någon på bussen eller på metron (som tunnelbanan kallas här).
Du kan småprata med en okänd person i matbutiken utan att uppfattas som ett ufo.

Och grannsämjan är av en helt annan sort.

I Stockholm tog vissa grannar (under tio års tid!) omvägar för att slippa stöta ihop. Och om så än hände så blev det max ett kort ”hej”.

Här i Helsingfors bjuder grannarna in en på kaffe, eller plingar på med en tallrik ”paj som jag just bakade”.
Själv bjöd jag igår en granne på en portion av min fantastiska vegetariska lasagne. 

Missförstå mig inte – jag älskar Sverige. Jag är född och uppvuxen där.

Mina föräldrar var invandrare från finska Österbotten. De kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare då det begav sig och de byggde upp landet. Sedan återvände de hem till Finland. Jag är tacksam över det det gamla Sverige gav mig. Och jag gav väldigt mycket (för mycket?) tillbaka.

Men på senare år kände jag inte längre igen mitt land och då valde jag att flytta till Finland.

Sverige hade blivit ett vänsterextremt dårhus med DDR-vibbar.

I Finland är samhällsklimatet helt annorlunda. Här råder faktisk yttrandefrihet och alla vågar uttrycka sina åsikter. Ingen blir stämplad som ditt eller datt. Man snackar, grälar, och sedan går man och tar en öl.

Här finns en sammanhållning som saknas i Sverige.

Den nationella identiteten har gått förlorad i mitt älskade födelseland.

I Finland känns den av överallt och hela tiden.

Det finns en känsla av att ”vi sitter i samma båt” och det är fantastiskt att som nykomling få ta del av den känslan.

Sedan måste jag avslutningsvis säga att allting fungerar lite bättre här. Du får en läkartid samma dag, taxin kommer direkt (och taxichaufförerna är väldigt trevliga – och återigen: pratsamma), tågen går enligt tidtabell, de är hjälpsamma på FPA (motsvarigheten till Försäkringskassan), politikerna talar ett klarare språk. Och just det här med att du faktiskt får uttrycka dina åsikter utan repressalier – det är ju helt fantastiskt!

Avslutningsvis: folk känner igen sig i varandra och därför finns den där sammanhållningen som jag uppskattar så mycket och som jag helt saknade i Sverige.

Välkomna till Finland!
Den svenskspråkiga minoriteten behöver förstärkning, så om ni tröttnar på Dårhuset Sverige så är ni hjärtligt välkomna.

You May Also Like

Translate »