KGB-huset vittnar om kommunismens grymhet!

  • 16
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Ingången i husets ena hörn känns inte särskilt märkvärdig och vi går först förbi den. När vi kliver in möts vi av en sliten reception och det är som att åka tidsmaskin 76 år tillbaka i tiden. Här inne är det som att tiden står stilla. Belysningen är dov och det luktar gammalt och unket. Det är en stor kontrast mot gatan utanför där staden sjuder av liv, mysiga fik, vackra kyrkor och trevliga parker. 

Vi befinner oss i det beryktade KGB-huset, eller ”Cornerhouse” som det också kallas, i centrala Riga. Här hade den sovjetiska säkerhetstjänsten sitt högkvarter. Den 17 juni 1940 ockuperas Lettland av Sovjetunionen och dåvarande presidenten Ulmanis tvingas tillsätta en regering med kommunister och sådana som har en positiv inställning till Sovjet. Kommunistpartiet legaliseras och de som vågar sätta sig upp emot det trakasseras. Redan 12 timmar innan vallokalerna stänger publicerar nyhetsbyrån TASS ett valresultat som visar att kommunisterna vinner valet med 97,6% av rösterna. President Ulmanis arresteras och deporteras till norra Kaukasus där han avlider 1942.

Här i Sverige accepterar utrikesdepartementet de politiska förändringarna mycket snabbt och hotar den lettiska ambassadören i Stockholm med polishandräckning om inte ambassaden överlämnas till Lettlands fiender, Sovjet. Tusentals och åter tusentals män, kvinnor och barn (!) häktas och deporteras till Sibirien där arbetsläger under fruktansvärda förhållanden väntar. Nazisterna ockuperar Lettland 1941-1944 och fortsätter med den terror som KGB påbörjat. 1944 återtar kommunisterna makten över Lettland.

Deportationen 13-14 juni, 1941 (bilden är tagen i smyg), foto Wikipedia.

Vår guide berättar om försök till folkutbytet. Ryssar flyttade in medan högutbildade letter försvann på ett ”besök” i KGB-huset för att aldrig mer återses. KGB kunde praktiskt taget rycka vilken de ville och kräva att personen i fråga skulle följa med på en ”utredning” kring detaljer som påstods vara oklara. Av rädsla vågade man då inte göra motstånd. Fruktan för att ens egna nära och kära skulle drabbas istället, gjorde att man tyst och lydigt följde med till KGB-huset. Angiveriet var också mycket utbrett just för att försöka rädda sig själv och sin familj.
På väggarna hänger det fotografier på olika motståndsmän och kvinnor men också på vanligt folk som inte var politiskt aktiva. Vi tar oss ner för en trappa till källaren. Det känns som att väggarna ska ramla över mig och atmosfären upplevs obehaglig. Det är som att fångarnas själar fortfarande ropar till oss från de trånga cellerna. I ett litet rum kunde upp till 40 fångar stängas in, utan vatten och mat i flera dagar. Belysningen i cellen var lika stark dag som natt samtidigt som värmen skruvades upp rejält. Allt för att tortera fångarna! 

I ett annat litet rum hänger det en stor låtsasspegel på ena väggen. Förhörsrummet!  Här blev fången anklagad för diverse saker på ryska där KGB krävde att de skulle skriva under på att man faktiskt var skyldig. Då många letter inte kunde någon ryska alls så vägrade man förstås. Under tortyr gav de flesta dock med sig och skrev till slut under på de falska anklagelserna.

Fångcell i KGB-huset. Foto: pixabay

I många fall fördes man direkt till avrättningsrummet där fångarna sköts i huvudet till döds med 22:or (för att det inte skulle bli så ”grisigt” i avrättningsrummet.) Andra skickades till Gulag för att aldrig mer återvända levande. 1939 hade Lettland 2 miljoner invånare men 6 år senare, 1945 så fanns det endast 1,4 miljoner letter kvar. Terroriseringen av letter kommer att fortsätta i många år till. 1949 deporteras 50 000 småbrukare till Gula vilket innebär att nedgången i jordbruksproduktionen sjunker kraftigt. Först den 6 september 1991 återfår Lettland sin frihet och självständighet från årtionden av terror och förtryck. Det blir däremot inga rättsliga efterspel utan de forna KGB-agenterna försvinner in i folket som om de aldrig har existerat!  Det är svårt att förstå den gränslösa ondskan. Kommunismens brott påminner mig om de grymheter som nazisterna bedrev under andra världskriget. Angiveri, tortyr, utomrättsliga avrättningar och arbetsläger där ofattbart många människor mördas. Samma andas barn! Ju mer jag tar del av kommunismens mörka ideologi, ju mer förstår jag att enda skillnaden mellan nazism och kommunism är Hitlers och Stalins mustaschlängd.

Källa: Cornerhouse, the museum of the occupation of Latvia, Wikipedia 

 

 

You May Also Like

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.